Olika metoder anpassas efter individens behov, funktionsnedsättning och mål. Omvida daglig verksamhet arbetar med evidensbaserade och beprövade metoder som är anpassade till varje deltagare. Nedan beskrivs de vanligaste metoderna och förhållningssätten inom daglig verksamhet.

KASAM – känsla av sammanhang i daglig verksamhet

KASAM (Känsla av sammanhang) är ett teoretiskt ramverk som utvecklades av den israelisk-amerikanske sociologen Aaron Antonovsky. Hans teori, kallad salutogenes, fokuserar på vad som skapar och bevarar hälsa – snarare än vad som orsakar sjukdom. KASAM består av tre sammanlänkade komponenter:

• Begriplighet: Att tillvaron upplevs som förståelig, strukturerad och förutsägbar.
• Hanterbarhet: Att man upplever sig ha tillräckliga resurser – inre eller yttre – för att klara det livet kräver.
• Meningsfullhet: Att man upplever livet som värt att engagera sig i, att det finns saker som känns viktiga.

I daglig verksamhet tillämpas KASAM praktiskt genom att skapa tydliga rutiner, ge deltagaren reellt inflytande och erbjuda aktiviteter som upplevs meningsfulla och lagom utmanande utifrån den enskildes kapacitet.

Metoder inom LSS daglig verksamhet för personer med autismdiagnos

För deltagare med autism eller autismspektrum tillstånd (AST), används specifika metoder som är anpassade till funktionsvariationens karaktär:

• Tydliggörande pedagogik (TEACCH): Strukturerade miljöer, visuella scheman och förutsägbara rutiner
• Sociala berättelser (Social Stories): Korta berättelser som förklarar sociala situationer och förväntningar.
• AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation): Bildkort, PECS (Picture Exchange Communication System), kommunikationsappar och digitala hjälpmedel.
• Sensorisk anpassning: Anpassning av miljö, ljus, ljud och aktiviteter till individuella sensoriska behov.

Omvidas anställda inom den daglig verksamheten har kompetens i autismspecifika metoder och arbetar med individuellt anpassade insatser i samråd med deltagaren och andra utifrån den enskildes genomförandeplan.

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik är en metod som ursprungligen utvecklades inom TEACCH-programmet (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children) vid University of North Carolina. Metoden syftar till att göra vardagen begriplig och förutsägbar för personer som har svårt att tolka verbal kommunikation och abstrakta sammanhang. Centrala element är:

• Visuellt schema: Bild- eller symbolbaserat dagsprogram som visar vad som ska hända.
• Strukturerad fysisk miljö: Tydlig uppdelning av rum och arbetsplatser med specifika funktioner.
• Arbetsboxar och uppgiftsorganisation: Tydlig start och slut på uppgifter minskar osäkerhet.
• Individuella kommunikationssystem: Anpassade till varje persons kommunikativa förmåga och preferenser.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt och en metod som syftar till att förebygga och hantera utmanande beteende utan konfrontation eller tvång. Metoden är i sin moderna form framförallt förknippad med den brittiske psykologen Bo Hejlskov Elvén och baseras på forskning om affektsmitta, kravnivåer och stressreglering. Grundprinciperna är:

• Personal ansvarar för att inte trappa upp affektnivån i svåra situationer.
• Krav anpassas till personens dagsform och kapacitet – inte till generaliseringar.
• Tydliga och förutsägbara rutiner minskar stress och förebygger konflikter.
• Fokus på problemlösning och lärande i efterhand, inte bestraffning i stunden. Lågaffektivt bemötande är ett grundläggande förhållningssätt inom all verksamhet inom Omvida.

Motivation och delaktighet

Forskning visar att delaktighet och självbestämmande är avgörande för välmående, inlärning och livskvalitet. I daglig verksamhet arbetar vi aktivt med:

• Individuella mål: Deltagaren formulerar egna mål utifrån sina önskemål med insatsen vilka är utformade i genomförandeplanen och uppdateras vid behov.
• Val och inflytande: Deltagaren väljer aktiviteter och önskad ansträngning, utifrån behov och förmåga.
• Positiv förstärkning: Regelbunden uppmuntran och bekräftelse av framsteg och ansträngning.
• Nätverksstöd: Samarbete med närstående, god man och andra aktörer för ett sammanhållet stöd.

Utöver de metoder som beskrivs ovan används i daglig verksamhet också:

• MI (Motiverande samtal): Samtalsmetodik för att stärka inre motivation och egeninitiativ.
• Natur- och djurbaserade insatser (green care): Forskning visar på positiva effekter på välmående och stressreduktion.
• Musikterapi och kreativa metoder: Stärker kommunikation, känslouttryck och social förmåga.
• Reminiscens: Arbete med minnen och livsberättelse för ökad identitet och mening.