Habiliteringsersättning är en frivillig ersättning som kommuner kan välja att erbjuda deltagare i daglig verksamhet. Det är inte ett krav enligt LSS utan ett kommunalt generellt biståndsbeslut. Ersättningen:

• Varierar mellan kommuner – ofta i intervallet 5 till 70 kronor per dag.
• Är inte en lön utan en ersättning för aktivt deltagande.
• Påverkar i de flesta fall inte ersättningar från Försäkringskassan.
• Beslutas av kommunfullmäktige och kan förändras vid kommunala budgetbeslut.

Habiliteringsersättningens syfte är att uppmuntra deltagande och ge en ekonomisk erkänsla för insats och närvaro i verksamheten.

Deltagare i daglig verksamhet är inte anställda och har därmed inte rätt till lön enligt arbetsrättslig lagstiftning. Habiliteringsersättningen är inte en lön och beskattas inte som inkomst av tjänst i normala fall.

Undantag: Om en deltagare utför arbete hos en extern arbetsgivare inom ramen för arbetsträning kan arbetsgivaren erbjuda praktikersättning, men detta regleras separat och ingår inte som en aktivitet inom LSS men kan vara en del i målet för den enskilde att få anställning inom den ordinarie arbetsmarknaden.

Utöver habiliteringsersättning kan deltagare i daglig verksamhet ha rätt till andra ersättningar från Försäkringskassan:

• Sjukersättning: För den som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
• Aktivitetsersättning: För unga under 30 år som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning (se nedan).
• Bostadsbidrag (för unga och familjer) är ett kommunalt beslut. Bostadstillägg ansöks om hos försäkringskassan detta tillägg är vanligast för personer som har bostad i grupp eller servicebostad enligt LSS. 

 Vissa kommuner har även ett kommunalt bostadstillägg, framtaget när bostäderna är så dyra så att den enskilde trots ansökan hos Försäkringskassan inte har medel kvar för sin försörjning i övrigt. Kan vara aktuellt beroende på inkomst, hyra och förmögenhet.