LSS

På väg mot ett självständigt liv

LSS-lagen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är en rättighetslagstiftning som ger personer med omfattande funktionsnedsättningar rätt till insatser för att kunna leva ett självständigt liv. På Omvida erbjuder vi högkvalitativa LSS-boenden där varje individs behov står i centrum. Här får du en omfattande guide om LSS, vilka som omfattas och vilka insatser som finns tillgängliga.

Exteriör av Omvidas omsorgsboende med trädäck, inglasad veranda och naturlig omgivning med stenar och tallar.

Vem är våra LSS boenden för?

Vad erbjuder vi?

I Omvidas servicebostäder erbjuder vi stöd till vuxna som har intellektuella funktionsnedsättningar, autism eller autismliknande tillstånd. Med stöd och vägledning från Omvida är målet att ge den enskilde rätt förutsättningar för ett självständigt och självförsörjande liv utifrån dennes förmågor.

Målgrupp
  • Vuxna med funktionsnedsättningar

  • Autism eller autismliknande tillstånd

  • Samsjuklighet

  • Enskilda vid behov av Individanpassat stöd

  • Enskilda med mål om ett självförsörjande liv

Hur vi arbetar med LSS

1. Vad vi gör först

Vi börjar med få en uppfattning av den enskildes behov av stöd genom två till tre månaders kartläggning via observationer, intervjuer med den enskilda, de anhöriga
samt med förvaltaren.

2. Uppföljning

Upprättande av genomförandeplan som präglas av den enskildes delaktighet.

3. Planering

Vi genomför en strukturerad riskbedömning och via dokumentation och kontinuerlig uppföljning upprättar vi en individuell vårdplan för den enskilde.

Vad är LSS?

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS är en förkortning för "Lagen om stöd och service till vissafunktionshindrade" (1993:387). Denna lag trädde i kraft 1994 och utgör enviktig del av det svenska välfärdssystemet. LSS är en rättighetslagstiftningsom kompletterar andra lagar, såsom Socialtjänstlagen (SoL), och ger särskildarättigheter till personer med omfattande funktionsvariationer.

Syftet med LSS

Det övergripande syftet med LSS-lagen är att främja jämlikhet och delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Lagen ska säkerställa att människor med omfattande funktionsvariationer får det stöd de behöver för att kunna leva ett så självständigt och värdigt liv som möjligt.

LSS bygger på flera grundläggande principer:

  • Respekt för individens självbestämmande och integritet
  • Inflytande över de insatser som ges
  • Tillgänglighet till samhället
  • Kontinuitet i stödet
  • Helhetssyn på individens behov
Vilka omfattas av LSS?

LSS är inte en lag som omfattar alla personer med funktionsvariationer. För att ha rätt till insatser enligt LSS måste personen tillhöra någon av de tre personkretsarna som definieras i lagen. Dessa personkretsar omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, samt personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.

Rättigheter och skyldigheter enligt LSS

LSS ger personer som tillhör någon av personkretsarna rätt att ansöka om och få tillgång till tio specifika insatser. Kommunerna har en skyldighet att erbjuda dessa insatser och tillgodose behoven hos individerna. Insatserna enligt LSS ska anpassas efter individens behov och önskemål, och målet är att främja goda levnadsvillkor för den enskilde.

Personkrets inom LSS (LSS Personkrets)

Hur ansöker man om LSS-stöd som Personkrets?

För att ansöka om LSS-stöd kontaktar mansin kommuns LSS-handläggare. En skriftlig eller muntlig ansökan kangöras av den enskilde själv eller av en legal företrädare, såsomen god man eller förvaltare. I ansökan bör man beskriva vilkainsatser man önskar och varför man anser sig ha behov av dessa.

Efter ansökan utreder kommunen om personentillhör någon av personkretsarna och om behov av sökt insatsföreligger. Utredningen kan inbegripa inhämtande av läkarintyg,psykologutlåtanden eller andra expertutlåtanden.
Skillnader mellan LSS Personkrets och andrastödformer

LSS-insatser skiljer sig från andrastödformer, såsom insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), påflera viktiga punkter:

  • LSS är en rättighetslagstiftning, vilketinnebär starkare rättigheter för individen
  • LSS-insatser ärkostnadsfria, med undantag för eventuella omkostnader
  • LSS-insatser ärmer specificerade i lagen än insatser enligt SoL
  • Målet med LSS äratt garantera "goda levnadsvillkor", medan SoL ska säkerställa" skälig levnadsnivå"
Vad innebär Personkrets inom LSS?

Begreppet "personkrets" inom LSSavser de grupper av personer som har rätt till insatser enligtlagen. Att tillhöra en personkrets är en grundläggandeförutsättning för att kunna få insatser enligt LSS.Personkretsarna definieras i 1 § LSS och är indelade i tre olikakategorier.

Vilka personer omfattas av LSS Personkrets?
LSS-lagen omfattar tre personkretsar:
  1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder
  3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande

För att tillhöra någon av dessapersonkretsar krävs att funktionsnedsättningen är varaktig och attden orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen ochdärmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Bedömning av Personkrets inom LSS

För att avgöra om en person tillhör en personkrets görs en individuellbedömning. För personkrets 1 och 2 räcker det med en diagnos, medan det förpersonkrets 3 krävs en funktionsbedömning. Bedömningen görs oftast av kommunensLSS-handläggare i samarbete med medicinska specialister, såsom läkare ellerpsykologer.

Vid bedömningen tar man hänsyn till:
  • Respekt för individens självbestämmande ochintegritet
  • Funktionsnedsättningens varaktighet
  • Hur omfattande svårigheterfunktionsnedsättningen orsakar i det dagliga livet
  • Hur stort behov av stöd och service personenhar

Kategorier av Personkrets inom LSS

Personkrets 1

Personermed utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
Definition och kriterier
  • Utvecklingsstörning (intellektuellfunktionsnedsättning)
  • Autism
  • Autismliknande tillstånd

För att tillhöra personkrets 1 krävs endiagnos som bekräftar något av ovanstående tillstånd. Diagnosenställs vanligtvis av en läkare eller psykolog med särskildkompetens inom området.

Vilka tjänster omfattas av Personkrets 1?

Personer som tillhör personkrets 1 harrätt att ansöka om samtliga tio insatser som finns i LSS-lagen,inklusive daglig verksamhet som endast är tillgänglig förpersonkrets 1 och 2. Detta inkluderar bostad med särskild service,personlig assistans, ledsagarservice och andra stödformer.

Ansökningsprocess för Personkrets 1

Ansökningsprocessen för personkrets 1inleds med en ansökan till kommunens LSS-handläggare. Till ansökanbör man bifoga medicinska underlag som styrker diagnosen. Efter attansökan tagits emot gör kommunen en utredning för att fastställaom personen tillhör personkretsen och har rätt till de söktainsatserna.

Exempel på stöd och service

För personer i personkrets 1 kan stöd ochservice utformas på olika sätt beroende på individuella behov:

  • Gruppbostad med personal dygnet runt
  • Daglig verksamhetanpassad efter förmåga och intresse
  • Ledsagning vidaktiviteter utanför hemmet
  • Kontaktperson försocial samvaro

Personkrets 2

Personermed betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinderefter hjärnskada
Definition och kriterier

Personkrets 2 omfattar personer som i vuxenålder har fått en hjärnskada som lett till ett betydande ochbestående begåvningsmässigt funktionshinder. Hjärnskadan kan haorsakats av yttre våld, sjukdomar eller andra medicinska tillstånd.

För att tillhöra personkrets 2 krävs att:
  • Hjärnskadan har uppkommit i vuxen ålder (efter 16 års ålder)
  • Funktionshindret är betydande och bestående
  • Funktionshindret är av begåvningsmässig karaktär
Hur hjärnskada påverkar tillhörighet till LSS

En hjärnskada kan påverka olika kognitivafunktioner som minne, koncentration, beslutsförmåga ochplaneringsförmåga. För att tillhöra personkrets 2 måstehjärnskadan ha orsakat ett betydande begåvningsmässigtfunktionshinder som påverkar personens förmåga att klara detdagliga livet.

Vilka tjänster omfattas av Personkrets 2?

Personer som tillhör personkrets 2 har,precis som personkrets 1, rätt att ansöka om samtliga tio insatserenligt LSS, inklusive daglig verksamhet. Insatserna anpassas efter despecifika behov som personen har till följd av sin hjärnskada.

Ansökningsprocess för Personkrets 2

Ansökningsprocessen för personkrets 2liknar den för personkrets 1. En ansökan lämnas till kommunensLSS-handläggare, och medicinska underlag som bekräftar hjärnskadanoch dess konsekvenser bör bifogas. Kommunen utreder sedan ompersonen tillhör personkretsen och har rätt till de söktainsatserna.

Exempel på stöd och service

För personer i personkrets 2 kan stöd och service utformas på olika sätt:

  • Anpassat boende med stöd
  • Personlig assistans för dagliga behov
  • Daglig verksamhet för meningsfull sysselsättning
  • Hjälpmedel och anpassningar i hemmet

Personkrets 3

Personermed andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder
Definition och kriterier

Personkrets 3 omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som:

  • Uppenbart inteberor på normalt åldrande
  • Är stora ochorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
  • Därmed ger ettomfattande behov av stöd eller service

Till skillnad från personkrets 1 och 2 ärdet inte diagnosen i sig som avgör tillhörighet till personkrets 3,utan hur funktionsnedsättningen påverkar personens dagliga liv.

Hur funktionshinder bedöms enligt LSS

För att bedöma om en person tillhörpersonkrets 3 gör kommunen en funktionsbedömning. Denna bedömningfokuserar på:

  • Varaktigheten av funktionshindret (långvarig eller bestående)
  • Svårigheterna iden dagliga livsföringen (omfattande och betydande)
  • Behovet av stöd och service (omfattande)

Alla tre kriterierna måste vara uppfylldaför att personen ska anses tillhöra personkrets 3.

Vilka tjänster omfattas av Personkrets 3?

Personer som tillhör personkrets 3 harrätt att ansöka om nio av de tio insatserna enligt LSS. Den endainsatsen som inte är tillgänglig för personkrets 3 är dagligverksamhet, som endast är tillgänglig för personkrets 1 och 2.

Ansökningsprocess för Personkrets 3

Ansökningsprocessen för personkrets 3inleds med en ansökan till kommunens LSS-handläggare. Till ansökanbör medicinska underlag bifogas som beskriver funktionsnedsättningenoch dess konsekvenser. Kommunen gör sedan en funktionsbedömning föratt avgöra om personen tillhör personkretsen.

Exempel på stöd och service

För personer i personkrets 3 kan stöd ochservice utformas på olika sätt:

  • Servicebostad medtillgång till personal
  • Personlig assistans för fysiska behov
  • Ledsagarserviceför att delta i samhällslivet
  • Avlösarservice för att avlasta anhöriga

Insatser enligt LSS

Tio olika insatser enligt LSS

LSS-lagenomfattar tio specificerade insatser som syftar till att ge personermed funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor. Dessa insatser skaanpassas efter individuella behov och önskemål.

Råd och stöd

Råd och stöd är en insats som ges avregionen (tidigare landstinget) och innefattar kvalificeratexpertstöd från olika professioner, såsom kuratorer, psykologer,sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Insatsen kan omfatta rådgivning,stödsamtal och information om funktionsnedsättningen.

Personlig assistans

Personlig assistans är ett personligtutformat stöd som ges av ett begränsat antal personer. Assistansenär tillgänglig för personer med grundläggande hjälpbehov, såsomhjälp med personlig hygien, måltider, på- och avklädning,kommunikation eller annan hjälp som förutsätter ingåendekunskaper om den enskilde.

Ledsagarservice

Ledsagarservice är en insats som syftartill att underlätta för personer med funktionsnedsättningar attdelta i samhällslivet. Ledsagaren hjälper till vid besök på olikaplatser, såsom kulturella evenemang, fritidsaktiviteter eller andrasociala sammanhang.

Kontaktperson

En kontaktperson är en medmänniska somska hjälpa till att bryta isolering och underlätta ettsjälvständigt liv i samhället. Kontaktpersonen kan ge råd ivardagssituationer och hjälpa till med sociala kontakter.

Avlösarservice i hemmet

Avlösarservice ges i den enskildes hem ochsyftar till att avlasta anhöriga som vårdar en person medfunktionsnedsättning. Insatsen kan ges både som regelbundenavlösning och vid akuta behov.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Korttidsvistelse kan ges i form avkorttidshem, stödfamilj eller läger. Syftet är att ge den enskildemiljöombyte och rekreation samt att ge anhöriga avlösning iomvårdnadsarbetet.

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Korttidstillsyn är en insats förskolungdomar över 12 år med funktionsnedsättning som behövertillsyn före och efter skoldagen samt under lov när föräldrarnaarbetar. Insatsen ska erbjuda en meningsfull fritid och socialträning.

Familjehem och bostad med särskild service för barn och ungdom

Barn och ungdomar medfunktionsnedsättningar som inte kan bo hos sina föräldrar kan fåbo i en annan familj (familjehem) eller i en bostad med särskildservice. Bostaden kan vara utformad som ett elevhem eller engruppbostad.

Bostad med särskild service för vuxna

För vuxna personer medfunktionsnedsättningar finns olika boendeformer med särskildservice:

  • Gruppbostad för personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov
  • Servicebostad för personer med lägre omvårdnadsbehov
  • Annan särskilt anpassad bostad utan fastpersonal

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet är en insats förpersoner i yrkesverksam ålder som tillhör personkrets 1 och 2 ochsom saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Insatsen skaerbjuda en meningsfull sysselsättning och främja delaktighet isamhället.

Bostad med särskild service för vuxna (LSS)

Vad är bostad med särskild service?

Bostad med särskild service för vuxna ären insats enligt LSS som syftar till att erbjuda personer medfunktionsnedsättningar ett permanent boende anpassat efter derasbehov. Det finns tre huvudsakliga former av bostäder med särskildservice:

Meeting icon

Gruppbostad

En bostad med gemensamma utrymmen där 3-6personer bor i egna lägenheter med personal dygnet runt.

Meeting icon

Servicebostad

En självständig lägenhet med tillgångtill gemensamma utrymmen och personal i närheten.

Meeting icon

Annansärskilt anpassad bostad

En bostad utan fast bemanning men medfysiska anpassningar efter den enskildes behov.

Syftet med bostad med särskild service

Syftet med bostad med särskild service äratt erbjuda personer med funktionsnedsättningar möjlighet att levaett så självständigt liv som möjligt med det stöd de behöver.Boendet ska främja delaktighet i samhället, personlig utvecklingoch en meningsfull tillvaro. Målsättningen är att skapa en trygg ochhemlik miljö där den enskilde kan:

  • Få det stöd som behövs i vardagen
  • Utveckla och upprätthålla sociala relationer
  • Ha inflytande över sin vardag
  • Få en meningsfull fritid

Hur fungerar ett gruppboende?

Ett gruppboende enligt LSS består av ettmindre antal lägenheter (oftast 3-6) som är samlade kringgemensamma utrymmen. Varje person har sin egen fullvärdiga lägenhetmed eget badrum och kök eller kokvrå. De gemensamma utrymmenafungerar som en samlingsplats för socialt umgänge. På ett gruppboende finns personaltillgänglig dygnet runt för att ge det stöd som behövs. Stödetanpassas efter individens behov och kan omfatta:

  • Hjälp medpersonlig hygien
  • Stöd vid måltider
  • Hjälp med hushållssysslor
  • Planering avaktiviteter
  • Social samvarooch kommunikation

Personkrets inom LSS och deras rättigheter

Alla tre personkretsar inom LSS har rättatt ansöka om bostad med särskild service. För att beviljasinsatsen måste personen ha ett omfattande behov av stöd i boendetsom inte kan tillgodoses på annat sätt.
Personer som bor i bostad med särskild service har rätt till:

  • Ett eget hem med möjlighet till privatliv
  • Individuellt anpassat stöd
  • Inflytande över sin vardag
  • Kontinuitet i stödet
  • Meningsfull fritid

Målgrupp och segment för gruppbostäder

Gruppbostäder är främst avsedda förpersoner med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Detta kaninkludera:

  • Personer med utvecklingsstörning
  • Personer med autism eller autismliknande tillstånd
  • Personer med förvärvad hjärnskada
  • Personer med omfattande fysiska funktionsnedsättningar
  • Personer med kombinationer av funktionsnedsättningar

Behovet av gruppbostad bedöms individuelltutifrån funktionsnedsättningens omfattning och personens behov avstöd och service.

Ansökningsprocessen för bostad med särskild service

1 - Kontakta kommunens biståndshandläggare

Ansökningsprocessen för bostad medsärskild service börjar med att personen eller dennes företrädarekontaktar kommunens biståndshandläggare eller LSS-handläggare. Enformell ansökan görs, och handläggaren inleder en utredning föratt bedöma behovet.Under utredningen träffar handläggarenden sökande och eventuellt anhöriga eller företrädare för attkartlägga behoven. Handläggaren kan också begära in underlag frånläkare, arbetsterapeuter eller andra professioner.

2 - Kommunens beslut och val av omsorg

När utredningen är klar fattar kommunenett beslut om personen har rätt till bostad med särskild service.Om ansökan beviljas ska kommunen erbjuda ett lämpligt boende. Denenskilde har rätt att välja mellan kommunala och privata utförare,såsom Omvida, om dessa har avtal med kommunen.Kommunen ska så långt som möjligttillgodose den enskildes önskemål om placering. Faktorer som skabeaktas är:

  • Närhet tillanhöriga
  • Tillgång tillservice
  • Möjlighet attupprätthålla sociala kontakter
  • Individuellapreferenser

3 - Flytta in i ett gruppboende

När ett lämpligt boende har hittatsplaneras inflyttningen. Inför flytten görs en genomförandeplan därdet framgår hur stödet ska utformas. Den enskilde och eventuelltanhöriga eller god man deltar i planeringen. Vid inflyttningen är det viktigt att:

  • Skapa en tryggoch välkomnande miljö
  • Ge tid för attlära känna personal och övriga boende
  • Anpassa stödet efter individuella behov
  • Respektera den enskildes integritet och självbestämmande
Omvidas team poserar tillsammans utomhus med lekfulla uttryck, framför ett omsorgsboende

Så här är livet på ett gruppboende

Livet på ett gruppboende utgår från denenskildes behov och önskemål. Vardagen struktureras ofta medrutiner som skapar trygghet och förutsägbarhet. Personalen ger detstöd som behövs för att den enskilde ska kunna leva ett såsjälvständigt liv som möjligt. Aktiviteter på ett gruppboende kan inkludera:

  • Gemensamma måltider för de som önskar
  • Fritidsaktiviteter både individuellt och i grupp
  • Utflykter och resor
  • Kulturella aktiviteter
  • Besök av anhöriga och vänner

Målet är att skapa en hemlik miljö därvarje person kan leva ett värdigt liv med respekt för sinintegritet och sitt självbestämmande.

Omvida logo

Kontakta oss

Till dig som vill ha mer information om våra verksamheter, slå oss en signal eller kontakta oss genom formuläret här till höger.

Kontaktformulär
Tack för ditt meddelande. Vi återkommer inom kort.
Något gick fel. Var snäll och ladda om sidan och försök igen.