LSS
På väg mot ett självständigt liv
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS finns för att ge människor som har funktionsnedsättning stöd och möjligheter för att leva ett så självständigt liv som möjligt.
Mer information om vår LSS-verksamhet
Vem är våra LSS boenden för?
Vad erbjuder vi?
I Omvidas servicebostäder erbjuder vi stöd till vuxna som har intellektuella funktionsnedsättningar, autism eller autismliknande tillstånd. Med stöd och vägledning från Omvida är målet att ge den enskilde rätt förutsättningar för
ett självständigt och självförsörjande liv utifrån dennes förmågor.
Målgrupp
Vuxna med funktionsnedsättningar
Autism eller autismliknande tillstånd
Samsjuklighet
Enskilda vid behov av Individanpassat stöd
Enskilda med mål om ett självförsörjande liv
Hur vi arbetar med LSS
Vi börjar med få en uppfattning av den enskildes behov av stöd genom två till tre månaders kartläggning via observationer, intervjuer med den enskilda, de anhöriga
samt med förvaltaren.
Upprättande av genomförandeplan som präglas av den enskildes delaktighet.
Vi genomför en strukturerad riskbedömning och via dokumentation och kontinuerlig uppföljning upprättar vi en individuell vårdplan för den enskilde.
Vad är LSS?
LSS är en förkortning för "Lagen om stöd och service till vissafunktionshindrade" (1993:387). Denna lag trädde i kraft 1994 och utgör enviktig del av det svenska välfärdssystemet. LSS är en rättighetslagstiftningsom kompletterar andra lagar, såsom Socialtjänstlagen (SoL), och ger särskildarättigheter till personer med omfattande funktionsvariationer.
LSS är inte en lag som omfattar alla personer med funktionsvariationer.För att ha rätt till insatser enligt LSS måste personen tillhöra någon av detre personkretsarna som definieras i lagen. Dessa personkretsar omfattarpersoner med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efterhjärnskada i vuxen ålder, samt personer med andra varaktiga fysiska ellerpsykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.
Det övergripande syftet med LSS-lagen är att främja jämlikhet ochdelaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Lagen skasäkerställa att människor med omfattande funktionsvariationer får det stöd debehöver för att kunna leva ett så självständigt och värdigt liv som möjligt.
LSS bygger på flera grundläggande principer:
- Respekt för individens självbestämmande ochintegritet
- Inflytande över de insatser som ges
- Tillgänglighet till samhället
- Kontinuitet i stödet
- Helhetssyn på individens behov
LSS ger personer som tillhör någon av personkretsarna rätt att ansöka omoch få tillgång till tio specifika insatser. Kommunerna har en skyldighet atterbjuda dessa insatser och tillgodose behoven hos individerna. Insatsernaenligt LSS ska anpassas efter individens behov och önskemål, och målet är attfrämja goda levnadsvillkor för den enskilde.
Personkrets inom LSS (LSS Personkrets)
För att avgöra om en person tillhör en personkrets görs en individuellbedömning. För personkrets 1 och 2 räcker det med en diagnos, medan det förpersonkrets 3 krävs en funktionsbedömning. Bedömningen görs oftast av kommunensLSS-handläggare i samarbete med medicinska specialister, såsom läkare ellerpsykologer.
Vid bedömningen tar man hänsyn till:
- Respekt för individens självbestämmande ochintegritet
- Funktionsnedsättningens varaktighet
- Hur omfattande svårigheterfunktionsnedsättningen orsakar i det dagliga livet
- Hur stort behov av stöd och service personenhar
LSS-insatser skiljer sig från andra stödformer, såsom insatser enligtSocialtjänstlagen (SoL), på flera viktiga punkter:
- LSS är en rättighetslagstiftning, vilketinnebär starkare rättigheter för individen
- LSS-insatser ärkostnadsfria, med undantag för eventuella omkostnader
- LSS-insatser ärmer specificerade i lagen än insatser enligt SoL
- Målet med LSS äratt garantera "goda levnadsvillkor", medan SoL ska säkerställa"skälig levnadsnivå"
Begreppet "personkrets" inom LSS avser de grupper av personersom har rätt till insatser enligt lagen. Att tillhöra en personkrets är engrundläggande förutsättning för att kunna få insatser enligt LSS.Personkretsarna definieras i 1 § LSS och är indelade i tre olika kategorier.
LSS-lagen omfattar tre personkretsar:
1.Personer med utvecklingsstörning, autismeller autismliknande tillstånd
2.Personer med betydande och beståendebegåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder
3.Personer med andra varaktiga fysiska ellerpsykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande
För att tillhöra någon av dessa personkretsar krävs attfunktionsnedsättningen är varaktig och att den orsakar betydande svårigheter iden dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
För att ansöka om LSS-stöd kontaktar man sin kommuns LSS-handläggare. Enskriftlig eller muntlig ansökan kan göras av den enskilde själv eller av enlegal företrädare, såsom en god man eller förvaltare. I ansökan bör manbeskriva vilka insatser man önskar och varför man anser sig ha behov av dessa.Efter ansökan utreder kommunen om personen tillhör någon avpersonkretsarna och om behov av sökt insats föreligger. Utredningen kaninbegripa inhämtande av läkarintyg, psykologutlåtanden eller andraexpertutlåtanden.
Kategorier av Personkrets inom LSS
Personkrets 1
- Utvecklingsstörning (intellektuellfunktionsnedsättning)
- Autism
- Autismliknande tillstånd
För att tillhöra personkrets 1 krävs en diagnos som bekräftar något av ovanstående tillstånd. Diagnosen ställs vanligtvis av en läkare eller psykolog med särskild kompetens inom området.
Personer som tillhör personkrets 1 har rätt att ansöka om samtliga tioinsatser som finns i LSS-lagen, inklusive daglig verksamhet som endast ärtillgänglig för personkrets 1 och 2. Detta inkluderar bostad med särskildservice, personlig assistans, ledsagarservice och andra stödformer.
Ansökningsprocessen för personkrets 1 inleds med en ansökan tillkommunens LSS-handläggare. Till ansökan bör man bifoga medicinska underlag somstyrker diagnosen. Efter att ansökan tagits emot gör kommunen en utredning föratt fastställa om personen tillhör personkretsen och har rätt till de söktainsatserna.
För personer i personkrets 1 kan stöd och service utformas på olika sättberoende på individuella behov:
- Gruppbostad med personal dygnet runt
- Daglig verksamhetanpassad efter förmåga och intresse
- Ledsagning vidaktiviteter utanför hemmet
- Kontaktperson försocial samvaro
Personkrets 2
Personkrets 2 omfattar personer som i vuxen ålder har fått en hjärnskadasom lett till ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder.Hjärnskadan kan ha orsakats av yttre våld, sjukdomar eller andra medicinskatillstånd.
För att tillhöra personkrets 2 krävs att:
- Hjärnskadan haruppkommit i vuxen ålder (efter 16 års ålder)
- Funktionshindretär betydande och bestående
- Funktionshindretär av begåvningsmässig karaktär
En hjärnskada kan påverka olika kognitiva funktioner som minne,koncentration, beslutsförmåga och planeringsförmåga. För att tillhörapersonkrets 2 måste hjärnskadan ha orsakat ett betydande begåvningsmässigtfunktionshinder som påverkar personens förmåga att klara det dagliga livet.
Personer som tillhör personkrets 2 har, precis som personkrets 1, rättatt ansöka om samtliga tio insatser enligt LSS, inklusive daglig verksamhet.Insatserna anpassas efter de specifika behov som personen har till följd av sinhjärnskada.
Ansökningsprocessen för personkrets 2 liknar den för personkrets 1. Enansökan lämnas till kommunens LSS-handläggare, och medicinska underlag sombekräftar hjärnskadan och dess konsekvenser bör bifogas. Kommunen utreder sedanom personen tillhör personkretsen och har rätt till de sökta insatserna.
För personer i personkrets 2 kan stöd och service utformas på olikasätt:
- Anpassat boendemed stöd
- Personligassistans för dagliga behov
- Daglig verksamhetför meningsfull sysselsättning
- Hjälpmedel ochanpassningar i hemmet
Personkrets 3
Personkrets 3 omfattar personer med andra varaktiga fysiska ellerpsykiska funktionshinder som:
- Uppenbart inteberor på normalt åldrande
- Är stora ochorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
- Därmed ger ettomfattande behov av stöd eller service
Till skillnad från personkrets 1 och 2 är det inte diagnosen i sig somavgör tillhörighet till personkrets 3, utan hur funktionsnedsättningen påverkarpersonens dagliga liv.
För att bedöma om en person tillhör personkrets 3 gör kommunen enfunktionsbedömning. Denna bedömning fokuserar på:
- Varaktigheten avfunktionshindret (långvarig eller bestående)
- Svårigheterna iden dagliga livsföringen (omfattande och betydande)
- Behovet av stödoch service (omfattande)
Alla tre kriterierna måste vara uppfyllda för personen ska ansestillhöra personkrets 3.
Personer som tillhör personkrets 3 har rätt att ansöka om nio av de tioinsatserna enligt LSS. Den enda insatsen som inte är tillgänglig förpersonkrets 3 är daglig verksamhet, som endast är tillgänglig för personkrets 1och 2.
Ansökningsprocessen för personkrets 3 inleds med en ansökan tillkommunens LSS-handläggare. Till ansökan bör medicinska underlag bifogas sombeskriver funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Kommunen gör sedan enfunktionsbedömning för att avgöra om personen tillhör personkretsen.
För personer i personkrets 3 kan stöd och service utformas på olikasätt:
- Servicebostad medtillgång till personal
- Personligassistans för fysiska behov
- Ledsagarserviceför att delta i samhällslivet
- Avlösarserviceför att avlasta anhöriga
Insatser enligt LSS
Tio olika insatser enligt LSS
LSS-lagen omfattar tio specificerade insatser som syftar till att gepersoner med funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor. Dessa insatser skaanpassas efter individuella behov och önskemål.
Råd och stöd
Råd och stöd är en insats som ges av regionen (tidigare landstinget) ochinnefattar kvalificerat expertstöd från olika professioner, såsom kuratorer,psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Insatsen kan omfattarådgivning, stödsamtal och information om funktionsnedsättningen.
Personlig assistans
Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges av ettbegränsat antal personer. Assistansen är tillgänglig för personer medgrundläggande hjälpbehov, såsom hjälp med personlig hygien, måltider, på- ochavklädning, kommunikation eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaperom den enskilde.
Ledsagarservice
Ledsagarservice är en insats som syftar till att underlätta för personermed funktionsnedsättningar att delta i samhällslivet. Ledsagaren hjälper tillvid besök på olika platser, såsom kulturella evenemang, fritidsaktivitetereller andra sociala sammanhang.
Kontaktperson
En kontaktperson är en medmänniska som ska hjälpa till att brytaisolering och underlätta ett självständigt liv i samhället. Kontaktpersonen kange råd i vardagssituationer och hjälpa till med sociala kontakter.
Avlösarservice i hemmet
Avlösarservice ges i den enskildes hem och syftar till att avlastaanhöriga som vårdar en person med funktionsnedsättning. Insatsen kan ges bådesom regelbunden avlösning och vid akuta behov.
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Korttidsvistelse kan ges i form av korttidshem, stödfamilj eller läger.Syftet är att ge den enskilde miljöombyte och rekreation samt att ge anhörigaavlösning i omvårdnadsarbetet.
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Korttidstillsyn är en insats för skolungdomar över 12 år medfunktionsnedsättning som behöver tillsyn före och efter skoldagen samt underlov när föräldrarna arbetar. Insatsen ska erbjuda en meningsfull fritid ochsocial träning.
Familjehem och bostad med särskild service för barn och ungdom
Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar som inte kan bo hos sinaföräldrar kan få bo i en annan familj (familjehem) eller i en bostad medsärskild service. Bostaden kan vara utformad som ett elevhem eller engruppbostad.
Bostad med särskild service för vuxna
För vuxna personer med funktionsnedsättningar finns olika boendeformermed särskild service:
- Gruppbostad för personer med omfattandetillsyns- och omvårdnadsbehov
- Servicebostad för personer med lägreomvårdnadsbehov
- Annan särskilt anpassad bostad utan fastpersonal
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet är en insats för personer i yrkesverksam ålder somtillhör personkrets 1 och 2 och som saknar förvärvsarbete och inte utbildarsig. Insatsen ska erbjuda en meningsfull sysselsättning och främja delaktigheti samhället.
Bostad med särskild service för vuxna (LSS)
Vad är bostad med särskild service?
Bostad med särskild service för vuxna är en insats enligt LSS som syftartill att erbjuda personer med funktionsnedsättningar ett permanent boendeanpassat efter deras behov. Det finns tre huvudsakliga former av bostäder medsärskild service:
Gruppbostad
En bostad med gemensamma utrymmen där 3-6personer bor i egna lägenheter med personal dygnet runt.
Servicebostad
En självständig lägenhet med tillgång tillgemensamma utrymmen och personal i närheten.
Annansärskilt anpassad bostad
En bostad utan fast bemanning men med fysiskaanpassningar efter den enskildes behov.
Syftet med bostad med särskild service
Syftet med bostad med särskild service är att erbjuda personer medfunktionsnedsättningar möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligtmed det stöd de behöver. Boendet ska främja delaktighet i samhället, personligutveckling och en meningsfull tillvaro.Målsättningen är att skapa en trygg och hemlik miljö där den enskildekan:
- Få det stöd sombehövs i vardagen
- Utveckla ochupprätthålla sociala relationer
- Ha inflytandeöver sin vardag
- Få en meningsfullfritid
Hur fungerar ett gruppboende?
Ett gruppboende enligt LSS består av ett mindre antal lägenheter (oftast3-6) som är samlade kring gemensamma utrymmen. Varje person har sin egenfullvärdiga lägenhet med eget badrum och kök eller kokvrå. De gemensammautrymmena fungerar som en samlingsplats för socialt umgänge.På ett gruppboende finns personal tillgänglig dygnet runt för att ge detstöd som behövs. Stödet anpassas efter individens behov och kan omfatta:
- Hjälp medpersonlig hygien
- Stöd vid måltider
- Hjälp medhushållssysslor
- Planering avaktiviteter
- Social samvarooch kommunikation
Personkrets inom LSS och deras rättigheter
Alla tre personkretsar inom LSS har rätt att ansöka om bostad medsärskild service. För att beviljas insatsen måste personen ha ett omfattandebehov av stöd i boendet som inte kan tillgodoses på annat sätt.
Personer som bor i bostad med särskild service har rätt till:
- Ett eget hem medmöjlighet till privatliv
- Individuelltanpassat stöd
- Inflytande översin vardag
- Kontinuitet istödet
- Meningsfullfritid
Målgrupp och segment för gruppbostäder
Gruppbostäder är främst avsedda för personer med omfattande tillsyns-och omvårdnadsbehov. Detta kan inkludera:
- Personer medutvecklingsstörning
- Personer medautism eller autismliknande tillstånd
- Personer medförvärvad hjärnskada
- Personer medomfattande fysiska funktionsnedsättningar
- Personer medkombinationer av funktionsnedsättningar
Behovet av gruppbostad bedöms individuellt utifrånfunktionsnedsättningens omfattning och personens behov av stöd och service.
Ansökningsprocessen för bostad med särskild service
1- Målgrupp och segment för gruppbostäder
Ansökningsprocessen för bostad med särskild service börjar med attpersonen eller dennes företrädare kontaktar kommunens biståndshandläggare ellerLSS-handläggare. En formell ansökan görs, och handläggaren inleder en utredningför att bedöma behovet.Under utredningen träffar handläggaren den sökande och eventuelltanhöriga eller företrädare för att kartlägga behoven. Handläggaren kan ocksåbegära in underlag från läkare, arbetsterapeuter eller andra professioner.
2- Kommunens beslut och val av omsorg
När utredningen är klar fattar kommunen ett beslut om personen har rätttill bostad med särskild service. Om ansökan beviljas ska kommunen erbjuda ettlämpligt boende. Den enskilde har rätt att välja mellan kommunala och privatautförare, såsom Omvida, om dessa har avtal med kommunen.Kommunen ska så långt som möjligt tillgodose den enskildes önskemål omplacering. Faktorer som ska beaktas är:
- Närhet tillanhöriga
- Tillgång tillservice
- Möjlighet attupprätthålla sociala kontakter
- Individuellapreferenser
3- Flytta in i ett gruppboende
När ett lämpligt boende har hittats planeras inflyttningen. Införflytten görs en genomförandeplan där det framgår hur stödet ska utformas. Denenskilde och eventuellt anhöriga eller god man deltar i planeringen.
Vid inflyttningen är det viktigt att:
- Skapa en tryggoch välkomnande miljö
- Ge tid för attlära känna personal och övriga boende
- Anpassa stödetefter individuella behov
- Respektera denenskildes integritet och självbestämmande
Så här är livet på ett gruppboende
Livet på ett gruppboende utgår från den enskildes behov och önskemål.Vardagen struktureras ofta med rutiner som skapar trygghet och förutsägbarhet.Personalen ger det stöd som behövs för att den enskilde ska kunna leva ett såsjälvständigt liv som möjligt.Aktiviteter på ett gruppboende kan inkludera:
- Gemensammamåltider för de som önskar
- Fritidsaktiviteterbåde individuellt och i grupp
- Utflykter ochresor
- Kulturellaaktiviteter
- Besök av anhörigaoch vänner
Målet är att skapa en hemlik miljö där varje person kan leva ett värdigtliv med respekt för sin integritet och sitt självbestämmande.
Kontakta oss
Till dig som vill ha mer information om våra verksamheter, slå oss en signal eller kontakta oss genom formuläret här till höger.
